Plantera mera

Även den största skog börjar med det minsta frö. Det är märkligt när man tänker på det. Hur kan ett stort, majestätiskt träd komma från ett enda litet frö? Men så är det. Varje träd börjar med ett frö.

Det är därför frön, och planteringen av dessa, är en central del i Vi-skogens arbete. Jag fick häromdagen följa med ut på en trädplanteringsdag för olika bondegrupper utanför Kisumu. Vi besökte sammanlagt tre olika grupper, där alla fick en kort introduktion till de olika fröna och sedan få se hur man går tillväga när man planterar dem. 
Här nedan följer ett bildreportage från dagen.

Bönderna rustar sig inför planteringen

Och fröer delas ut

Det är viktigt att informera om egenskaperna hos de olika trädsorterna, så att bönderna vet vilka de bör plantera.

Sen är det bara att skrida till verket.

Jorden är torr och hård

Att hacka och gräva här är en krävande uppgift

Och alla ska naturligtvis hjälpa till

Kompostberikad jord tillsätts för att öka tillväxten (trädens alltså)

När hål och diken är grävda är det bara att börja plantera

Vissa träd, som sesbania, sås i långa rader i fältet.

Medan andra planteras var för sig i enskilda små gropar.

När man väl har planterat är det viktigt att inte glömma vattna!

Precis som träd behöver även såna här små frön näring, kärlek och en bra miljö för att växa och bli stora!

Det här blir mitt sista inlägg från praktiken här på Vi-skogen i Kenya. Tiden går fort. På onsdag lämnar jag Kisumu och åker med resten av praktikanterna till Nairobi där vårt plan hem till Sverige väntar.

Det har varit en spännande och lärorik tid här, men det känns samtidigt bra att snart komma hem också. Jag har ju hört att det börjar våras därhemma, och det vill man ju inte missa. Nu blir det plantering i det nordiska klimatet som väntar istället!

Tills nästa gång,
Hannes 

Frukt kan göra stor skillnad!

Häromdagen träffade jag Immaculée Mukandori som är ordförande för en kvinnogrupp i Rwanda. Hon arbetar tillsammans med 8 andra kvinnor och en man i gruppen Rudashayatuamura. Tillsammans odlar de bland annat kassava, majs och en frukt som kallas trädtomat.

 - Vi valde att plantera just trädtomat för att de är lätta att odla, kan ge oss en stor skörd och frukterna kan säljas dyrt, berättar Immaculée.

Jag och Rikard har stött på trädtomater, eller japanska plommon som de också kallas, allt mer på sistone, och brukar passa på att köpa ett gäng på den lokala marknaden. Det är inte omöjligt att vi köpt frukter som kommer just från gruppen Rudashayatuamura, de brukar nämligen distribuera den frukt som inte säljs direkt från gården till just den marknaden vi oftast handlar på. Trädtomaten är, trots namnet, inte särskilt lik en vanlig tomat. Den är oval i formen och i moget tillstånd är den mörkröd. Om frukten delas ser den ut ungefär som passionsfrukt, med massor av små kärnor som är omslutna av ett geléaktigt fruktkött.

Trädtomaten är väldigt vanlig här i Rwanda, den förekommer även i Uganda och Kenya men inte alls i samma utsträckning. Smaken på trädtomat påminner som röda vinbär, och frukten är populär att bland annat tillverka juice av när den inte äts som den är. Särkilt barn brukar tycka om den syrliga frukten som också är väldigt nyttig då den innehåller mängder av vitaminer och höga halter järn.

- Vi fick tillgång till plantorna och lära oss ta hand om dem via Vi-skogen, förklarar Immacuelé.

Just nu är frukten ännu inte mogen, men mellan juli och oktober kan i genomsnitt 5 kilo frukt skördas från ett enda träd. Det innebär en möjlighet att tjäna stora pengar då ett kilo frukt säljs för ungefär 10 kronor.

Rudashayatuamura bildades för 4 år sedan, vilket var samtidigt som samarbetet med Vi-skogen inleddes. Gruppen arbetar inte bara med att odla grödor gemensamt, de har också fått träningar gällande mikrofinans och i hur sticklingar och plantor bäst tas om hand för att maximera skörden. Det allra bästa med samarbetet är just att hon och hennes grannar nu arbetar tillsammans, tycker Immacuelé. 

- Att vara en grupp som arbetar tillsammans är lättare än att arbeta själv, förklarar hon. 
Nu kan vi hjälpa varandra med de dagliga uppgifterna, och stötta varandra. Dessutom har gruppen gjort det möjligt för oss att köpa utrustning till gården och betala skolavgifter lättare än tidigare tack vare träningarna gällande sparar- och lånetekniker, fortsätter hon.

Gruppen hoppas att, via de mikrofinansiella aktiviteterna, snart kunna köpa loss marken de gemensamt odlar på. Just nu hyr de marken, och gruppen skulle ha möjlighet att göra ännu större vinster genom att själva äga marken. Därefter hoppas de kunna expandera sitt arbete ytterligare, något som verkar vara möjligt att uppnå inom en snar framtid. 

Text och foto: Isabelle Strengbom

102- åring med gröna framtidsdrömmar

Odeta Namatovu Boneye bor på en höjd i byn Bweruga. Landskapet är kalhugget, böljande med våtmarker. På grund av politiska oroligheter flydde Odeta från Burundi till Uganda på 50- talet. Jorden dåförtiden var bördig och rotationsjordbruk dominerade. Skogarna var djupa.

- Vi odlade lokala grödor, sorter som idag inte längre finns kvar, säger Odeta.

I slutet av 60-talet började jorden bli dålig och insektsangreppen vanligare. Skogarna hade börjat huggas ned. Vindarna fick härja fritt.

- Det är politikernas fel. Så fort de får makt blir de korrupta, börjar ge bort och avverka skogarna, fortsätter hon.

Odeta är stark. Hennes ögon livliga trots begynnande gråblå nyanser. Hennes händer bär tydliga spår av sekellångt slit. Hon upprepar gång på gång sitt budskap till dagens och kommande generationer,

- Plantera träd!

          



Text: John Bärj
Foto: Maurits Otterloo

Radikala terasser

Terasser (trappodling) i Rwanda är en mycket viktig del av det jordbruk som Vi skogen förespråkar här. Detta är på grund av att det just är de "tusen kullarnas land" och att ett av de stora problemen i Rwanda är att näringen försvinner ner från kullarna med regnen och transporteras vidare bort av floderna. Med hjälp av terasser kan man hindra detta och hålla kvar både jord och näring bättre.

Vi var häromdagen ute tillsammans med Vi skogen personal och några Vi skogen bönder för att besöka ett område där de har byggt en ny sorts terasser. Det första området är bredare terasser där de ska kunna ha enklare maskiner för att effektivisera jordbruket.

Det speciella med det andra området var att de var på områden man tidigare undvikit att odla på för att det varit för brant.

 /Rikard

Joseph ser fram emot att samarbeta med Vi-skogen

Joseph Habimeza bor i Rwanda tillsammans med sin fru och sin 2-årige son. Han odlar majs och kassava tillsammans med de andra medlemmarna i sitt kooperativ. Joseph är ordförande för en grupp med omkring 300 bönder.

-       Vi har gått samman och odlar numera majs och kassava gemensamt. På så vis kan vi öka vår skörd, berättar Joseph.

Joseph Habimeza är förväntansfull
inför samarbetet med Vi-skogen

Josephs grupp är i startgropen för att inleda ett samarbete med Vi-skogen, och kontraktet skrevs under häromdagen. Fram tills idag har de samarbetat med ett förbund som kallas INGABO, en förening som tränat gruppen angående bland annat genusfrågor, jordbruksmetodik och ledarskap.  INGABO är en av de nya samarbetspartners Vi-skogen fått tack vare det konsortium som inleddes i år. Genom denna sammanslutning når Vi-skogen till fler grupper än förut, på så vis kan de utöka sin arbetsinsats och etablera samarbeten i nya områden.

       - Det är bra att Vi-skogen kommer hit, de kan visa oss hur vi ska motverka jorderosionen, lära oss hur vi kan gödsla marken på bästa sätt samt berätta mer om nyttan med olika träd förklarar Joseph.

Joseph har för närvarande bara fruktträd på sin gård, något han skulle vilja ändra på. Han vet lite om hur agroforestryträd kan användas, men han har inte tillgång till att plantera några på sin gård.

- Jag skulle vilja veta mer om vilka träd jag kan mata mina djur med, producera timmer av och så vidare, berättar Joseph. Det kan Vi-skogen  lära mig mer om, och de hjälper mig också att få tillgång till plantor som jag kan plantera hemma, avslutar Joseph med ett leende. 

/Isabelle

Agroforestry innebär långsiktig planering

Att planera ett agroforestry-system är inte den enklaste saken i världen. Många faktorer spelar in och påverkar varandra och de olika delarna kan kombineras i oändlighet.

Jag följde för ett par veckor sedan med en fältrådgivare när han höll en workshop på gårdsplanering med en bondegrupp här i närheten av Kisumu. Det var en interaktiv och kreativ process där bönderna dels fick utbildning i vad som är viktigt att tänka på när man planerar för agroforestry på sin gård, och dels fick börja skissa på hur deras gårdar såg ut nu och sedan diskutera vad som skulle kunna implementeras (bilder nedan).

När det gäller agroforestry finns det aldrig en universell lösning att tillämpa, varje system måste skräddarsys efter de givna förutsättningar som finns på gården och efter de behov den familj som bor där har. Detta är en väldigt viktig princip i Vi-skogens arbete.

Att ha råd att betala barnens skolavgifter är många bönders önskemål.

I alla situationer står böndernas egna behov, drömmar och önskemål i centrum, och Vi-skogen försöker ge dem råd kring hur de bäst kan uppnå detta genom agroforestry. Ofta handlar det om ökad inkomst; en säkerhet för hushållet, en möjlighet att skicka barnen till högre utbildning, en chans att investera i något större.

All rådgivning är just ”rådgivning”, och inga order som bönderna måste följa. Besluten om vad som ska göras är i slutändan alltid bondens egna. Detta gör att bönderna känner ett större ägandeskap för de nya lösningarna och chansen är större att de får arbetet gjort och faktiskt genomför det arbete som krävs.

För att ställa om till agroforestry och hållbara jordbruksmetoder kan vara en intensiv process. Det krävs utbildning, observation, planering och framför allt arbete. Särskilt om stora förändringar ska genomföras, som till exempel terrassera en hel sluttning eller bygga en biogasanläggning på gården. Därför är det av stor vikt att bönderna går hela vägen med sin plan och inte ger upp i början. Det tar också en viss tid innan vinsterna med agroforestry börjar betala av sig – träd växer inte upp över en natt – så det är viktigt att arbeta långsiktigt och motivera bönder att fortsätta och inte falla tillbaka i gamla mönster.

Det tar lite tid för träd att växa upp och ge vinster
i form av ved, foder, timmer etc. Det gäller att vara
tålmodig och tänka långsiktigt.

Agroforestry är en kunskaps-intensiv form av jordbruk som kräver en hel del arbete till en början. Men när systemet väl är etablerat och fungerar kräver det ofta mindre arbete och underhåll än konventionellt småskaligt jordbruk. Poängen med att lägga tid och energi i början åt att designa detta system är just att hitta de förstärkande samband och synergieffekter som gör att gården blir mer av ett eget kretslopp. 


Med tiden ger systemet vinster i form av ökad avkastning och produktivitet, ökad diversitet av näringskällor och inkomstkällor, minskad arbetsbörda för bönderna, ökad resiliens (motståndskraft) mot svåra väderförhållanden och klimatförändringar, samt en förbättrad närmiljö i form av bättre jordkvalitet, mindre erosion och ökad biodiversitet.


Text & foto: Hannes Kjörnsberg

I naturens medicinskåp

Penina och Cassianus visar stolt upp sitt första planterade träd, ett Moringa.

Visste ni att ett träd kan motverka över 300 olika sjukdomar?

I torsdags var vi ute på tur med fältrådgivaren Martin och fick lära oss en massa om medicinska egenskaper hos olika agroforestryträd. Det var en helt ny värld som öppnades framför oss när Martin oavbrutet berättade om alla möjliga sorters sjukdomar som gick att bota eller lindra med hjälp av olika växter och träd.

Vi hälsade först på paret Ogolla, hustru Penina och make Cassianus. De har samarbetat med Vi-skogen sedan 2007 och sedan dess planterat massvis av olika träd och växter med olika medicinska och näringsnyttiga fördelar. Några exempel är guava, gul passionsfrukt, annonaäpple (cherimoya), citronträd, papaya, tamarind, vit sapote, neem och eucalyptus.

Guava ger inte bara god frukt, bladen kan användas som antiseptiskt medel
 och lindra diarré.

- Idag kan vi själva läka sår och bota sjukdomar som vi inte kunde förut, som diabetes högt blodtryck, malaria, diarré och infektioner, förklarar Penina Ogolla.


Vinnaren i kategorin ”mest populära träd” var helt klart Moringa. Detta finlemmade träd med sina späda små blad är verksamt mot över 300 sjukdomar. En anledning att Moringa verkar såpass läkande tror Martin beror på dess höga näringsinnehåll. 

- De flesta sjukdomar här beror på felaktig kost och otillräcklig näring, berättar Martin. 

Moringa kallas ofta för "Bondens apotek" tack vare dess medicinska egenskaper.

De näringsrika bladen kan ätas av såväl människor som boskap. Torkade innehåller de bl a 10 gånger mer vitamin A än morötter, 25 gånger mer järn än spenat, samt 17 gånger mer kalcium än mjölk. Kvistarna kan användas till tandborstning och med rötterna kan man lindra astma. Det går till och med att rena vatten med hjälp av fröna från trädet. Det är ett riktigt agroforestryträd, just tack vare dess mångfunktionalitet.

Torkade Moringablad utgör ett näringsrikt
kosttillskott för både boskap och människor!

Moringafrön kan användas till att rena vatten. En matsked krossade frön
blandas i ett glas vatten och får stanna ett tag. Späd sedan detta vatten med
10 liter nytt vatten och låt stanna än en gång. Det dödar 98,9 % av alla bakterier.

Vi besökte även Bernard Okech som har utövat agroforestry ända sedan 2004. Även han drar nytta av trädens medicinska egenskaper. 

- Om man kombinerar Neem Indica med Croton Megalocarpus kan man motverka malaria, och Melia Volkensii tillsammans med cypress och elefantgräs botar mässling, berättar Bernard.

Bernard Okech i sitt cassava-fält där han har planterat Sesbania-träd för att
förbättra jordkvaliteten.

Bernard och hans stora familj med 13 barn har haft stor nytta av agroforestrymetoderna de har lärt sig av Vi-skogen. Med smartare utnyttjande av marken får de ut mer mat nu än de fick förut, och de har en mer diversifierad kost med många olika näringskällor. Detta har haft positiv inverkan på alla på gården, och särskilt på barnen som nu mår bättre fysiskt och dessutom kan gå i skolan tack vare den extra inkomst som produktionen för med sig. 

En spännande, taggig tomat kan utgöra en del
i en diversifierad kost med högre näringsinnehåll.

Text & foto: Hannes Kjörnsberg