Jag följde för ett par veckor sedan med en fältrådgivare när han höll en workshop på gårdsplanering med en bondegrupp här i närheten av Kisumu. Det var en interaktiv och kreativ process där bönderna dels fick utbildning i vad som är viktigt att tänka på när man planerar för agroforestry på sin gård, och dels fick börja skissa på hur deras gårdar såg ut nu och sedan diskutera vad som skulle kunna implementeras (bilder nedan).
När det gäller agroforestry finns det aldrig en universell lösning att tillämpa, varje system måste skräddarsys efter de givna förutsättningar som finns på gården och efter de behov den familj som bor där har. Detta är en väldigt viktig princip i Vi-skogens arbete.
![]() |
| Att ha råd att betala barnens skolavgifter är många bönders önskemål. |
All rådgivning är just ”rådgivning”, och inga order som bönderna måste följa. Besluten om vad som ska göras är i slutändan alltid bondens egna. Detta gör att bönderna känner ett större ägandeskap för de nya lösningarna och chansen är större att de får arbetet gjort och faktiskt genomför det arbete som krävs.
För att ställa om till agroforestry och hållbara jordbruksmetoder kan vara en intensiv process. Det krävs utbildning, observation, planering och framför allt arbete. Särskilt om stora förändringar ska genomföras, som till exempel terrassera en hel sluttning eller bygga en biogasanläggning på gården. Därför är det av stor vikt att bönderna går hela vägen med sin plan och inte ger upp i början. Det tar också en viss tid innan vinsterna med agroforestry börjar betala av sig – träd växer inte upp över en natt – så det är viktigt att arbeta långsiktigt och motivera bönder att fortsätta och inte falla tillbaka i gamla mönster.
![]() |
| Det tar lite tid för träd att växa upp och ge vinster i form av ved, foder, timmer etc. Det gäller att vara tålmodig och tänka långsiktigt. |
Agroforestry är en kunskaps-intensiv form av jordbruk som kräver en hel del arbete till en början. Men när systemet väl är etablerat och fungerar kräver det ofta mindre arbete och underhåll än konventionellt småskaligt jordbruk. Poängen med att lägga tid och energi i början åt att designa detta system är just att hitta de förstärkande samband och synergieffekter som gör att gården blir mer av ett eget kretslopp.
Med tiden ger systemet vinster i form av ökad avkastning och produktivitet, ökad diversitet av näringskällor och inkomstkällor, minskad arbetsbörda för bönderna, ökad resiliens (motståndskraft) mot svåra väderförhållanden och klimatförändringar, samt en förbättrad närmiljö i form av bättre jordkvalitet, mindre erosion och ökad biodiversitet.
Text & foto: Hannes Kjörnsberg
Med tiden ger systemet vinster i form av ökad avkastning och produktivitet, ökad diversitet av näringskällor och inkomstkällor, minskad arbetsbörda för bönderna, ökad resiliens (motståndskraft) mot svåra väderförhållanden och klimatförändringar, samt en förbättrad närmiljö i form av bättre jordkvalitet, mindre erosion och ökad biodiversitet.
Text & foto: Hannes Kjörnsberg







Intressant
SvaraRadera/jennie-lie